saken är den att.. jag vet inte.

När man en gång varit kär, man upplever den där känslan som är hur jävla underbar som helst, kan inte tänka på nått annat än den personen och tror att det kommer att hålla i sig föralltid. Men sen när man gör det minsta lilla fel.. så blir allt bara skit. Man ångrar sig men det kanske redan är försent.. Det har jag upplevt välldigt många gånger.Sjukt så många gånger jag blivit sviken. Jag har varit stark så jävla länge nu men snart river muren ner. Tills jag tillslut inte orkar mer. Det är välldigt nära nu. Förlorar jag mina bästa vänner så skulle jag aldrig orka nått. Även en person som jag har snackat med välldigt länge och är som en bästa vän för mig. och han vet vem han är. Man gör sina misstag , så är det. Jag önskar att jag verkligen kunde ändra på mig själv.. kunna va så perfekt för alla som möjligt så inget blir fel. Men hur mycket jag än försöker så klarar jag inte det. Jag vet att jag kanske inte är den perfekta, men vill vara den perfekta för dig. Jag gör allt som går för att få det du vill ha. Men jag ska klara av allt, ska inte låta någon få mig att gråta för nått som inte är värt att gråta över. Jag vill vara stark, och jag ska nå målet. En dag kommer jag att stå där , högst upp på toppen och du ska få se att jag jobbat mig upp och blivit den personen jag egentligen är. Då hoppas jag också att jag får stå där med dig. You know who you are a hope.
I let it fall, my heart , for you.You and me together , nothing it's better.

Det finns alltid lite ärlighet bakom ''Jag skojade bara'', lite nyfikenhet bakom ''Jag undrade bara'', lite kunskap bakom ''Jag vet inte'', lite känslor bakom ''Jag bryr mig inte'', och lite smärta bakom ''Det är lugnt''.

/ en ledsen frida :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0